Ja tänkte försöka skriva ihopa en liten kortfattad förlossningsberättelse..

Torsdagen den 19 feb vid 22 tiden gick vattnet precis då vi var på väg i säng.. Ringde ner till Förlossningen i Lund som ville vi skulle komma in för bedömning.. Både jag och Olof förstod att nu är bebis på gång och vi kommer inte gå över tiden.. Var nere i Lund vid 23.15 tiden.. fick sitta och vänta ett bra tag då där var full fart på förlossningen med 7 förlossningar då vi var inne. Fick träffa en BM och det konstaterades jo att det var vattnet som gått och vi fick åka hem igen och invänta de regelbundna värkarna.. hemma igen vid 03.00 tiden.. tog 2 panodil och använde vetekudde och skulle försöka sova en stund men jomenvisst det gick inte.. halv 4 började mina värkar som kom ganska så tätt.. Lät olof sova en stund men jag gick upp och vankade av och till.. kl 6 orkade jag inte längre utan vi ringde ner till Lund som ville vi skulle komma in igen.
Var nere i Lund igen vid 7 tiden och blev inskriva direkt.. fick en helt underbar BM och USK som verkligen lyssnade på oss och våra önskemål.. Fick ligga med CTG och förmiddagen gick la i hyfsat fort. Vid middagstid kopplades jag till ett värkstimulerande dropp som skulle sätta fart på det hela då det inte hänt allt för mkt under förmiddagen trots att jag hade värkar... Min första BM och USK slutade sitt pass kl 3 o ny personal kom.. lika underbara dem!
Inget mer direkt händer under pass 2, de enda konstaterades att jag inte öppnat mig mer .. Jag kände då att jag var så pass trött att jag inte orkade mer så fick en petidinspruta för att kunna få vila lite.. Fick vilat och somnade med lustgasen i näven, skönt! ;)
Pass 2 gick även hem vid 21 tiden och ny personal kom, även de helt underbara. Den nya BM kom in och undersökte mig och konstaterade att jag inte öppnat mig mer än 2 cm på hela 16 timmar vilket betyder att något inte är som det ska.. BM gick ut och kom in efter ett tag med div läkare som ville undersöka mig... undersökning, de gick ut och kollade på sin sk "docka" och kom in igen.. Jo de kom fram till att bebis låg snett ner i bäckengången även om både jag och bebis mådde bra hela tiden att det inte skulle gå att föda vaginal så enda "utvägen" var ett kejsarsnitt.
Möjligheten fanns också att min kropp jobbade emot de värkstimulerande droppet så det var därför jag inte öppnade mig mer.
De ville ta det säkra före det osäkra så att inget skulle hända på väga..
Jag var inte helt med på kejsarsnitt ska jag väl vara 100 med att säga, men Olof röt till och förberedelserna för snittet förjade.
Jag fick vara vaken under snittet, vilket jag sa ifrån om från början. Då det inte var akut, utan kunde ske under lugna former så gick allt bara bra. Kom upp på OP där teamet stod klara direkt och väl där så gick allt på räls.. Bebis kom ut och jodå det var vår lilla pojke :) Olof fick följa med in i rummet där de undersökte Anton och gav han lite syre, sög rent näsan och en spruta och under tiden började de sy mig.. Olof kom in med Anton och la honom på mitt bröst en liten stund innan de fick åka ner till förlossningen igen medans jag blev klar.. tog inte allt för lång tid innan även jag var nere på förossningen igen.. Allt gick bra under kejsarsnittet och skönt att det var över, bebis och jag var välmående och vi mådde bra alla.
Olof satt med Anton på bröstet när jag kom ner och det såg såå mysigt ut :) Jag känner själv att jag saknar känslan av att inte fått upp anton på bröstet som man fått vid en vaginal förlossning men den känslan fick olof ist och det var mysigt för honom =)
Anton vägde 3790 g, 52 lång, föddes 20 feb 23.56.
Fick ligga på avd 44 ellan lördag och söndag då jag blev snittad och på söndag eftermiddag till tisdag fm låg vi på patienthotellet.

Det är oerhört skönt att vara hemma och vi börjar nu komma in i rutinerna sakta men säkert.. Han sover kanon om nätterna med 1-2 mål, sover halva natten hos oss i vår säng och halva natten i sin egen säng.. men vi ska sakta börja få honom till att sova helt i sin egen säng.. dock är det viktigt med vår närhet och trygghet nu i början.

Vi är så otroligt lyckliga över vår lilla Anton, han är det finaste vi sett och han är verkligen vårt allt! Han är så fin. Älskar dig min älskade son! ♥

Även ett stort TACK till Olof hjärtat för allt stöd och hjälp under förlossningen och kejsarsnittet, utan dig hade jag inte fixat detta!  ÄLSKAR DIG!!